Kriget i Ukraina – hur bemöter vi barnens frågor?

Kriget i Ukraina påverkar oss alla, vuxna som barn. Vad känner vi till om hur barn reagerar i händelse av krig och hur kan vi som vuxna ge barn och unga ett gott stöd och bemötande i den här händelsen?

Här följer information och råd för vuxna och föräldrar/vårdnadshavare.

Hur reagerar barn?

Det som sker i Ukraina, når även barnen via nyheter och sociala media. Och de vet oftast mer än vad vuxna tror. Erfarenheter från tidigare krig, är att många barn funderar och är oroliga över att kriget också drabbar Sverige. Barn har inte samma erfarenhet och möjlighet att skapa distans till informationen, så som vuxna. Fantasier och missuppfattningar kan ge upphov till ännu mer rädsla än den realistiska oro som händelsen också skapar.

Vissa barn ter sig å andra sidan helt obekymrade för det som sker. Det är också ok. Alla är olika och vi reagerar olika i det som sker. Det är dock viktigt att som vuxen vara öppen och visa att det är helt ok att ställa frågor och prata om det svåra och otäcka som händer i vår omvärld. Det är värdefullt om vuxna kan ha känsliga ”spröten” och lätt fånga upp om barnet vill prata eller ställa frågor. Samtidigt är det viktigt att inte tvinga sig på. När du märker att barnet inte vill prata, avvakta och visa att du finns tillgänglig när och om barnet vill.

image23r7.png

Inte underdriva vad barnen faktiskt uppfattar

Vi vet att även yngre barn uppfattar ord och hur vuxna uttrycker sig i tv, nyheterna och andra sammanhang om det som sker i Ukraina. De kan uppfatta stämningar och en känsla av oro hos de vuxna runtomkring sig. De kanske har svårt att sätta ord på eller ställa frågor, men ändå uppfatta att något är annorlunda. Det här kan ge en känsla av otrygghet, som är viktig att fånga upp. Eftersom de yngre barnen har svårt att formulera frågor, kan det leda till att vuxna undervärderar vad barnet ändå har uppfattat. Därför är det viktigt att prata och informera även små barn och att informationen anpassas till deras utvecklings- och mognadsnivå. Om vi inte förmedlar information finns det en risk att de blir utlämnade till sig själva och till sin egen uppfattning av det som sker, som i sin tur kan öka deras fantasier, rädsla och känsla av otrygghet.

Vanliga reaktioner hos barn:

  • Olika grader av rädsla, som kan yttra genom:

- ett ökat behov av att vara nära vänner och familj

- ett ökat behov av fysisk närhet

- kanske vill ha lampan på under natten

  • Sömnsvårigheter
  • Många tankar om kriget

- ställer många frågor

- följer med nyheterna

- är uppfyllda av händelsen, vilket avspeglar sig i barnets lek t ex.

  • Är lättirriterad

Försäkra barnen om att de är i trygghet

Barn kan vara rädda för att det blir krig eller att något otäckt händer de själva eller dig som förälder eller andra nära och viktiga personer som finns omkring de. Det här kan kännas otryggt och skapa oro. Det är viktigt att ge barnen informationen så att de förstår att kriget sker långt borta och att de inte behöver vara så oroliga över att det blir krig i Sverige. Det som händer i Ukraina är hemskt, men inget som sker här. Mamma och pappa är trygga och det kan också barnet känna sig. Samtidigt är det viktigt att vara lyhörd för ditt barns uppfattningar och tankar. Många gånger har barn egna funderingar, som skiljer sig från de vuxna. Så lyssna in och var öppen.

Om vi vuxna är oroliga, är det ok att säga till barnet, ”jag är orolig för de som bor i Ukraina och hur de har det nu när det är krig där”. ”Vi hoppas att det blir så få som möjligt som skadas och det är många länder som hjälper Ukraina nu”. Tillsammans med de större barnen, typ från 9-års ålder, kan de vuxna prata mer om bakgrunden till konflikten. Många barn har även pratat om händelsen i skolan och då kan det ligga som grund i diskussionen.

imagegfoa8.png

Ge barnen konkret information

Det är vuxnas ansvar att förklara för barn vad som sker på ett konkret och begripligt sätt. Du kan t ex visa på en karta var Ukraina ligger. Berätta och visa på kartan hur långt bort Ukraina och Ryssland ligger och hur länge det skulle ta för er att resa dit. Relatera den informationen till någon bekant plats för barnet. T ex när vi åker till mormor och morfar behöver vi åka tåg i 3 timmar. Från Ukraina till Sverige skulle vi behöva åka mycket längre. Ha gärna en karta framöver er.

Berätta också varför vuxna är bekymrade och att det är många som är duktiga och som jobbar med att hjälpa till. Ge informationen på ett vis så att det även kan ge trygghet och hopp, utan att lova något eller förminska det som sker.

Exempel på hur du kan prata med ett barn i 5–8 år:

I Ryssland finns det en president som heter Putin (kan visa på kartan var Ryssland ligger). Och i Ukraina finns det en president som heter Zelenskyj (kan visa på kartan var Ukraina ligger).  Som du ser är Ryssland är ett mycket större land än Ukraina. Putin tycker inte att Ukraina ska vara ett eget land och själv bestämma. Han tycker att Ryssland och Ukraina ska vara ett land. På gränsen mellan Ryssland och Ukraina har Putin därför samlat en massa soldater och börjat ett krig mot Ukraina. Samtidigt är det många länder i världen som inte vill att Ryssland gör så här mot Ukraina, att han har startat ett krig.

Vuxna är oroliga för det som händer i Ryssland och Ukraina, men vi är inte oroliga över att det ska bli krig i Sverige. Det finns många länder i världen tillsammans med Sverige som försöker hjälpa Ukraina på olika sätt. Så det här är vad de pratar om på nyheterna och som många pratar om just nu.

Det här ska inte användas ordagrant, men kan användas som ett exempel och inspiration inför samtal med barn. Fråga gärna direkt vad barnet har uppfattat och vad den har för frågor och funderingar. Använd ord som ni är vana vid i familjen, så att det blir så lätt för barnet att ta in och förstå, som möjligt.

Följ med vad som händer i sociala media och vad barnen tar in

Händelsen får nu stor plats i media, vilket även gör att barn exponeras i stor utsträckning. Det är därför viktigt att vuxna och föräldrar har koll på vad och i vilka kanaler barnen tar in information om händelsen. Föräldrar och vuxna kan också välja att se sändningar vid andra tider än när barnen är vakna. Kan även se nyhetssändningar tillsammans med barn och på så vis ge förklaringar och ökad förståelse för det som sker och samtidigt fånga upp hur barnet uppfattar nyheterna. Här är det viktigt att göra så att det fungerar för just ditt barn. Alla är olika och vissa barn behöver se och förstå för att känna sig lugnare och tryggare. Andra behöver hjälp med att skärma av så att de inte utsätts för mycket och blir extra rädda.

Andra råd och tips

Ökad trygghet kan innebära ökad närhet till vuxna och föräldrar, både fysiskt och mentalt. Barn kan behöva att du finns i närheten, mer än vanligt. Att det finns möjlighet att ställa frågor spontant, krypa upp i famnen ett tag eller komma in på natten för att det har vaknat. Att du som vuxen är extra intresserad och närvarande i barnets aktiviteter kan också vara kontakt- och trygghetsskapande. Att ge en känsla av att du som vuxen och/eller förälder finns där.

För att påminna igen: tänk på att barnen vet mer än vad vuxna oftast tror. Vänta inte på att barnet kommer till dig med frågor. Fråga barnet vad den har uppfattat av t ex nyheterna, vad har de pratat om händelsen i skolan eller vad har de ”snappat” upp på sociala medier. Svara barnet det den funderar över.

Ha en fortsatt vardag, gör det ni brukar, uppmuntra fortsatta aktiviteter, umgänge med kompisar oh familj. Var noggrann att hålla i mat- och sovrutiner. Fysisk aktivitet minskar stressnivån hos både barn och vuxna.

Viktigt att stötta en känsla av gemenskap. När vi är i ett socialt sammanhang med familj, i skolan, med vänner, föreningsliv, med andra vuxna och barn, ökar känsla av trygghet och känsla av oro och rädsla minskar och kan hanteras.

Alla kan vi känna oss hjälplösa i den här händelsen. Då är det viktigt, att även tillsammans med barnen, se vad ni kan göra. Det finns hjälporganisationer och många frivilliga som samlar in och stöttar både barn och vuxna i Ukraina. Stötta känsla av empati för andra. Låt barnet veta att det också kan hjälpa till.

imagee4xg.png

Att inge känsla av hopp

Det kan vara svårt för barn och unga att se att det inte alltid kommer att vara så här. Du som vuxen kan behöva prata med ditt barn om att det kommer att bli bättre igen. Det är bra att barn får en förståelse för att världen är både bra och dålig samtidigt. Att vuxna finns som ett stöd och att rbetar med att göra saker bättre. Att inge en känsla av hopp.

Texten är skriven av Pernilla Bergman, psykolog på RKK och är inspirerad av material framtaget av Atle Dyregrov, psykologspecialist samt professor i psykologi och Magne Raundalen, psykologspecialist vid Klinikk for krisepsykologi, Psykolosenter i Bergen. www.krisepsykologi.no.