Vi arbetar med ett stort projekt med ett flertal olika frågeställningar utgående från tsunamikatastrofens inverkan på drabbade från Stockholms län.
Data har insamlats vid flera tillfällen; enkäter vid 14 månader, 3 och 6 år efter katastrofen. Dessutom har intervjuundersökningar genomförts. De drabbade som deltagit var alla över 16 år vid katastroftillfället. Hittills har fyra rapporter och sex vetenskapliga artiklar publicerats och ytterligare rapporter och artiklar är under bearbetning.
Vid enheten har en avhandling lagts fram (2010) och vi har för närvarande två doktorander. Forskningen har hittills behandlat frågor om sambandet mellan vad man varit med om under katastrofen, vilket stöd man fått och psykisk ohälsa, posttraumatiska stressymtom och kroppsliga symtom. Vidare har den drabbade gruppen jämförts med ett representativt populationsurval från Stockholms län avseende psykisk hälsa och sjukskrivning.
En utvärdering har genomförts av hur stödgrupper till de tsunamidrabbade fungerade. Hur katastrofplaner tillämpades och hur krisomhändertagandet nådde de drabbade har studerats inom en kommun i Stockholms län med intervju- och enkätdata från såväl kommunledning, utförare som drabbade.
Frågor som för närvarande bearbetas inom projektet gäller könsskillnader i erhållet socialt stöd, psykisk ohälsa och återhämtning. Vidare bearbetas frågor i ett longitudinellt perspektiv över de tre mättillfällena avseende psykisk ohälsa och posttraumatiska stressymtom, jämförelser görs också mot ett aktuellt populationsurval från Stockholms län avseende självskattad hälsa och psykisk ohälsa.